top of page

Pratar ni om Blatten i Almedalen?

  • Skribentens bild: Erik Huss
    Erik Huss
  • 27 juni
  • 4 min läsning

Den idylliska byn Blatten med hus från 1500-talet, innan raset och skredet. Foto: vacanzas.com
Den idylliska byn Blatten med hus från 1500-talet, innan raset och skredet. Foto: vacanzas.com

När du läser detta inleds det sista dygnet i 2025 års tappning av Almedalen och alla vill påverka varandra. Jag vill lyfta en fråga som troligen INTE tagits upp under veckan, men som är avgörande för mänsklighetens välgång.


På eftermiddagen onsdagen den 28 maj begravdes den idylliska schweiziska alpbyn Blatten av ett skred bestående av en kollapsad glaciär, klippblock, grus och slam. Hela förloppet tog bara någon minut och resulterade i att 90 procent av hela den 700 år gamla byn täcktes av tre miljoner kubikmeter massor av is och sten.

 

Som glaciolog och djupt klimatengagerad försöker jag sedan 1990-talet hålla koll på vad som händer med världens glaciärer, och varför. Det är allmänt känt att glaciärerna sedan början av 1900-talet minskar i en allt snabbare takt. Men vad är orsaken? Är det verkligen klimatuppvärmningen eller är det något annat? Låt oss se på exemplet vad som hände med den lilla idylliska bergsbyn Blatten på 1500 meter över havet och vad vi kan lära oss av detta.


Glaciologer har intensifierat övervakningen av Birchgletscher (Björkglaciären) sedan 1990-talet, då ett stort bergskred gled ut över isen den 18 december 1993. Sedan dess har flera bergskred inträffat och lastat glaciären med alltmer rasmassor. Under de senaste fem åren har stenar och block rasat ned från bergssidorna ovanför, vilket har resulterat i att glaciären pga den extra tyngden har börjat röra sig allt snabbare nedför berget.

 

Tecken på instabilitet på bergstoppen Kleines Nesthorn nästan 1000 meter ovanför glaciären observerades 14 maj i år då ett ras orsakade en så kallad slamström (blandning av grus, sten, klippblock, och is) som stannade bara 500 meter ovanför byn Blatten. På Norges nationaldag, den 17 maj, evakuerades 92 bybor, och den 19 maj tömdes resten av byns 300 invånare på bara två timmar, tillsammans med kor, får och getter. Även ett antal bilar kunde med helikopter lyftas ut till säker mark. De följande två dagarna lossnade 1,5 miljoner kubikmeter berg från Kleines Nesthorn och deponerades på glaciären, vilket gjorde att isen rörde sig allt snabbare: upp till tio meter per dag! Nu hade det nedrasade bergmaterialet uppnått en tjocklek av 81 meter på glaciären.

 

Klockan 15.24 onsdagen den 28 maj bröts hela glaciärfronten av och utlöste ett massivt skred med is, grus och klippblock som på bara någon minut nådde byn som låg tusen höjdmeter nedanför. Uppskattningsvis tre miljoner kubikmeter skredmassor begravde i stort sett hela byn inom loppet av någon minut. Hus från 1500-talet, kyrkan, vägar, torg, affärer och skolor begravdes för alltid under upp till 100 meter djupa massor av sten och is, som bredde ut sig över en sträcka på två kilometer med 200 meters bredd, vilket även dämde upp floden Lonza och snabbt resulterade i att en sjö började byggas upp precis uppströms rasmassorna.

Skredmassorna över byn Blatten (1500 m.ö.h.) och berget Kleines Nesthorn (3341 m.ö.h.). Foto: Federal Office of Topography, Swisstopo.
Skredmassorna över byn Blatten (1500 m.ö.h.) och berget Kleines Nesthorn (3341 m.ö.h.). Foto: Federal Office of Topography, Swisstopo.

Alla bybor var evakuerade och klarade sig undan katastrofen. Dock saknas ännu en 64-årig fårbonde och hans 100 får. Enligt den schweiziska försäkringsorganisationen SIA uppgår de ekonomiska förlusterna till 320 miljoner CHF, motsvarande 3,5 miljarder kronor.


Tänk om vi kunde få våra politiker att lyssna på vetenskapen om hur människan påverkar naturen, ekosystemen och klimatet?

 

Ett glaciologiskt perspektiv

Att det sker så kallade massrörelser (jordrörelser, skred, ras och laviner) i brant terräng tillhör det normala sedan urminnes tider. Dessa orsakas av att jord, berg eller snö är utsatt för frostsprängning, erosion och deformation under inverkan av gravitationen. Men dessa massrörelser har i Alperna blivit fem till tio gånger vanligare de senaste 15 åren, för att temperaturen har ökat kraftigt. I Alperna har medeltemperaturen stigit med 2,9° C sedan förindustriell tid (dubbelt så mycket som det globala uppvärmningen), vilket har gjort att frostnivån har stigit med cirka 300 meter upp längs bergssidorna. Det som då händer är att frost och is som tidigare har fungerat som ett sammanhållande kitt i bergen nu smälter allt högre upp, och gör att vatten rinner ned i sprickorna. När vatten sedan fryser till is under vintern ökar volymen med tio procent, och gör att bergmaterial till slut sprängs loss och rasar ned. Detta brukar benämnas med att permafrosten tinar.

 

När glaciärerna minskar i volym för att de smälter minskar även trycket på det underliggande berget, vilket kallas för isostatisk avlastning, eller debuttressing på engelska. Även denna process gör att berget spricker och klippblock rasar ned i dalarna. Det är för övrigt samma process som gör att vi i Sverige har en isostatiskt orsakad jordbävning varje dag, sedan inlandsisen lämnade vårt land för cirka 10 000 år sedan. Så detta är en naturlig process, men som ökar i omfattning och hastighet när temperaturen stiger snabbt i bergsområden.

 

Ur ett globalt perspektiv är den största risken i glaciärområden att smältvatten däms upp och bildar isdämda sjöar, som kollapsar och orsakar förödelse nedströms. Detta fenomen kallas för GLOFS (Glacial Lake Outburst Flood) och är vanligt i Himalaya, men sprids alltmer till andra bergsområden med glaciärer. Omkring hälften av världens åtta miljarder människor bor i eller nedströms en bergskedja med glaciärer – så att glaciärerna nu smälter allt snabbare är inget litet problem för människan.

 

Vad kan vi lära oss av denna händelse?

Katastrofen i Blatten kunde ha dödat 300 bybor, men dessa räddades för att myndigheter i tid lyssnade på geologer och glaciologer – de lyssnade på vetenskapen med andra ord. Klimatorganisationen We Don’t Have Time har uppmärksammat detta faktum och driver nu kampanjen ”Make Science Great Again”, baserat på en (ö)känd slogan. (https://www.wedonthavetime.org/makesciencegreatagain). Gå gärna in och stötta.

 

Tänk om vi kunde få våra politiker att lyssna på vetenskapen om hur människan påverkar naturen, ekosystemen och klimatet? Bara en galen tanke…

 

Ni som är i Almedalen (eller var som helst!) får gärna ställa denna fråga till de politiker och beslutsfattare som ni möter*. Tack på förhand och glad sommar till er alla!

 

Erik Huss

glaciolog, vd och grundare av Husstainability AB

 

*) Har sökt på ordet ”glaciologi” under evenemang i Almedalen, utan resultat.

 

Källor

Science Feedback: Glacier collapse recently buried a Swiss village – here’s what scientists say triggered the event. 2025-06-12 https://science.feedback.org/glacier-collapse-recently-buried-swiss-village-heres-what-scientists-say-triggered-event/

 

Anna-Lena Laurén (DN): Blatten begravdes i tre miljoner kubikmeter grus: ”Vi får aldrig tillbaka byn”. 2025-06-16 https://www.dn.se/varlden/blatten-begravdes-i-tre-miljoner-kubikmeter-grus-vi-far-aldrig-tillbaka-byn/

 
 
 

Comments


Utvalda inlägg
Senaste inlägg
Arkiv
Sök efter taggar
Följ oss
  • Facebook Basic Square
  • Twitter Basic Square
  • Google+ Basic Square
bottom of page